Snart börjar skolan igen. Jag gruvar mig redan för vad barnen ska få i sig eller kanske vad som inte få i sig på lunchen. Jag bodde ett år på Nya Zealand med min då 11-åriga dotter Ella. Där tar man precis som i USA med sig sin egna lunch. Faktiskt inte alls så dumt. Då skulle det bli det Slow Food. Här kommer inspirerande bilder på hur en skol-lunch skulle kunna se ut. Det är underbara, norskfödda Sweet Paul som inspirerar, egen idé, läs storyn här. Foto Karl Juengel
Inlägg
Jaf förstår dig verkligen, och fasar för den dag jag ska skicka barn till skolan. Jag jobbade ett år på en fritidsklubb och under loven valde jag att laga maten själv till mina barn för kantinmaten var vedervärdig redan då. Det är pinsamt.
SvaraRaderaOch det värsta är att de fortfarande skyller på att: "alla barn hatar skolmaten".
Har jobbat extra på ett avlastningshem för dementa i sommar och de får maten från Solliden. Jag kan inte med ord beskriva hur vedervärdig den är. Det är skamligt.
Jag beundrar er som kämpar dagligen!
Ja det är ofta gräslig mat i skolan! Potatisen är som gummi och pastan överkokt. Dåligt kryddat får jag ofta höra av sonen, men det kan man ju ordna genom att ta mer krydda själv.
SvaraRaderaI Lugnviksskolan är den inte toppen i alla fall. Där kommer maten från sporthallen tror jag. I cantiner. Och varmhålls.
Du skulle behövas!
Som de där kändiskockarna som hjälpte till på någon skola på TV. Ändra tänket hos politikerna och kökspersonal. Lär dem välja råvaror på smartare sätt, och att det kan vara billigare och bättre (framförallt!) för barnen om den egna skolan gör maten själva.
I Lugnvik är personalen i köket toppen, men tänket "att vi får inte" eller " politikerna har bestämt"..är inte alltid det bästa sättet att möta barn som hellre går på kiosken kanske.
I många fall kan ju dessutom skolmaten vara det enda riktiga mål mat barnen får. Hemma kanske det är mycket halvfabrikat, hämtmat, eller i värsta fall...ingen mat alls!!
Ta gärna med en kollega till dina barns skola, åk och kika och lämna förslag till våra lokala skolpolitiker!
Kram Susanne
Ja nu var det då dags! Har haft en klump i magen hela sommaren. Klurat och lurat på hur jag ska kunna "lösa" problemet. Har inte orken just nu att bråka på det stora planet med att dra igång underskrifter, skapa debatt och skriva om problemet. Vill inte behöva bråka alls...
SvaraRaderaMen det har löst sig en hel del för just vårt barn med hjälp av kanske världens trevligast mattant som råkar jobba i Odensala. Vi har bl.a med specialkost och medhavd mat löst det jobbigaste och det känns skönt, men egentligen behöver ju frågan drivas för alla barn. Vi verkar ändå vara rätt många som tycker att denna fråga är oerhört viktig!
Du, Fia, gör ett hästjobb bara genom att vara dig själv och jobba med och göra det du tror på! Många med mig inspireras säkert av allt du gör och skriver! Tack för det.
Mia på www.mittenklaliv.com