Hemmet är hjärtat och den bästa platsen för att sprida matkultur och kunskap om mat - börja där. Skolan och dagis har också ett jätteansvar, det är verkligen dags att lära barnen om matkultur och vad vi bygger våra kroppar av. Vad vet en femåring idag om olika grönsaker, baljväxter, styckningsdetaljer och årstidsväxlingar?
Den motdebatt som förslaget om vegetarsik skolmat en dag i veckan har fått gör mig illa berörd och jag inser att medvetenheten är långt ifrån vad en hållbar framtid behöver. Politikerna ”tar ansvar” och garanterar att maten på skolan är näringsriktig men vad hjälper det om den inte hamnar i barnens magar? Carola Magnusson på bilden, Foto; Gunnar Bergkrantz
Det känns som att den här debatten mattats av och den behövs lyftas fram igen.
SvaraRaderaOm skolmaten i Östersund är lika undermålig som maten på [ett ställe jag jobbat extra på] så är det skandal. Den innehåller näring, men endast på grund av att den är berikad med förmodligen syndtetiskt framställda vitaminer, inte för att råvaror håller någon slags kvalitet över huvud taget.
Hur ska jag göra när jag själv får barn? Skicka med dem matlåda, komma med egen lunch, eller låta dem springa hem på lunchen och äta?
Usch, låt oss dra igång debatten igen!
Men du, vilken mysig blogg, och stilig också!
SvaraRaderaLåter som ett toppenförslag och jag hoppas att de som kämpar inte ger upp på grund av trögtänkt byrokrati och att säga emot sådant som är främmande.
Jag skulle kunna rabbla på i all evighet om vad jag tycker om den Amerikanska skolmaten och amerikaners matvanor-och det är inte mycket positivt jag har att säga. Det enda positiva just nu är Jamie Oliver som tagit sig ann skolmaten här, dessutom att några kvinnor lokalt har börjat ta tag i matkvalitén. Har inte mycket hopp utan förlitar mig mer på att instilla lärdom och kärlek för mat hemma.